iframe { height: 1px; width: 1px; }
Lyckan... kan vara som en svag ton som klingar genom vardagen

OLIKA PRIVILERIER !!!



Lånat av min vän Inger Holegård på Fb.
 http://www.pingh.se/

VI ÄR UNDERBARA SOM VI ÄR`!!!


OM VI ALLA Kvinnor vaknade upp i morgon´och bestämde oss för att verkligen´ tycka om oss själva och våra kroppar, bara tänk´ hur många onödiga´ branscher som skulle gå i konkurs !!

så säger Dr Gail Dines


Jaa, det blir som tur är, och konstigt nog,´ bättre med tiden´, men vi behöver uppmuntra varann mycket mer´ till detta !! 


Så här får det inte vara i fortsättningen, vi måste visa dem att vi duger och är perfekta som vi är´!!



Jag ÄLSKAR mej´ och jag älskar ER´ !!Tjohoo!! Vi är sååå´ fina !!




Jaa , jag älskar er verkligen precis som ni är !!

TACKSAMHET !!



Vad/vem  är du mest tacksam för ? :



Stund denna vecka ....

               Kunskap                                       Naturupplevelse



       Något du blivit rörd av ....              



  Plats?                              Års-säsong 

                    Bok                                                    Teknologi?

          Person?                              Lukt

             Semester....

 Färg                                                                Förmåga

 Konstupplevelse....

Liten sak som används varje dag

         Talang du har?                Uttryck 

                                             Mat               Utmaning 
Minne?                                               Vad i din kropp            

                              Historia                                          Smak 


Tradition ....                   Sång                 


Stund denna vecka                                                                               Ljud?        

Liten sak som hänt idag ....

JIMI HENDRIX !!

Har ni tänkt på att Musik kan få en i en speciell stämning. 
Man kan nästan välja vilken känsla man vill uppnå för just ett tillfälle !!


 Tänk på våra olika musiker. 
Till exempel Jimi Hendrix, 
James Marshall "Jimi" Hendrix, ursprungligen Johnny Allen Hendrix, född 27 november 1942 i Seattle, Washington, död 18 september 1970 i 

som var en faktiskt mycket´ blyg gittarist, som glömde "allt" på stage´, men så fort han gick av scenen blev han sitt vanliga lite introverta jag igen... 
Han gick då in i droger och annat, för att glömma en hård värd som inte kändes trygg för honom..

Hans konserter blev ju också´kultförklarade..
Hans liv var jobbigt, han älskade sin mamma väldigt mycket, men pappan var mycket hård.. (han fick inte ens gå på hennes begravning..)

 Han behärskade sitt instrument på ett nästan övernaturligt sätt..



Hela hans liv var´musiken, där han kände sej hemma, och det var kärlek och trygghet.

Det är nog sånt vi känner med dessa övernaturligt skickliga musiker..

Kusligt bra!!


Jimi kände en universuell åtkomst till "alltet" när han gjorde och spelade sin musik..


Några av hans "ess" :


Wind cries mary
Purple Haze
Hey Joe
Highway Chile

Manic Depression
Voodoo child 
Crosstown traffic
Foxey Lady

Machine Gun
All Along The Watchtower 
Hey Joe 
Purple Haze 




Hans bror Leons Kärlekshyllning till sin bror med boken

En brors berättelse

 ttps://www.bokus.com/bok/9789187319174/jimi-hendrix-en-brors-berattelse/

https://www.jimihendrix.com/


LITE OM ENERGIER...

De flesta av oss, som följer den energetiska vägen vet ju att det är ett "skifte" på gång.


Vi känner ofta av händelser, i förväg, både positiva och negativa, i våra kroppar..

Vi har mer och mer börjat prata och tänka i termen Energier..
 Ja, vi vet ju att allt är energier, det har ju vetenskapen vetat länge, men vi har ju precis inte talat´om det i vardagliga ordalag.

Skiftet började 2012 och har nu kommit till det stadiet att det börjar visa sej, för "alla". Vi har i år haft tre stycken energivågor och den fjärde och sista kommer den 22 oktober. Vi blir berörda på olika vis. 

De känns regält i våra energi-kroppar... den första togs upp mycket av djuren, som reagerade kraftigt. Har ni kanske märkt att våra husdjur vill vara närma oss, är än mer tillgivna. De vilda kommer närmare samhällen och är förvånansvärt närgångna..
 Den här sista, kommer att göra att vi förstår (det oförstådda) mer, kan man säga.  

Det som händer är ju att jordens magnet-kraft blir mindre verksam. 
Detta framkallar solstormar och tunnar ut vårt ozonskikt..

Men vad gör vi och hur kan vi vara med och hela o läka vår jord. Jo´vi kan faktiskt höja våra energier.. vilket sänds direkt och mottas eftersom allt är energier, äver vår vackra jord..

 Vilket i princip betyder att hålla oss balanserade och försöka´ undvika rädsla, ilska , utbrott av olika slag..
Mycket är makt, från olika håll, som vill ha oss, rädda, förminskade så att vi är lätta att manipulera.. Vi kan fundera på varför man är rädd, och låta saker komma till ytan, för att kunna släppa taget, och återfå sin sanna styrka..

Det är ju ganska häftigt. Vi ska egentligen försöka hålla oss så lyckliga som möjligt. 
Välja kärleken före rädslan


Näe vi ska inte utplåna oss, eller ge efter för all påtryckning..

Men vi ska vara medvetna om, medvetna att t ex vi blir verbalt attackerade, har det ju faktiskt absolut inget med oss att göra, utan är en reaktion från "den andres" inre energi.. Själv känner jag lättare av nu när jag är i balans, och försöker ändra min sitution när den blir  i obalans.. 

Använder musik, böcker, bra filmer naturen, äkta vänsamtal, måleri som är min passion, osv.osv..



Vi måste tillåta´ oss att vara ljusare, använda andra sinnen .. Vi har allt inom oss, men har bara glömt det genom årtusenden..

Vad kan vi göra..?

Göra vårt bästa att hjälpa varandra, stärka den ljusa energin som finns inom oss och som vi föddes med.
Vi måste ta ansvar för våra handlingar,
tillåta allt att vara, var medkännande.. känna tacksamhet..
öka vår kunskap om vad vi kan görar för att bli “balanserade och t om lyckliga” för att hålla energin
Vi måste våga tala om vilka vi verkliga är ..Hur presenterar vi oss själva..

Vi är ju vana vid linjäritet men nu börjar det ändras. Tiden känns inte ens likadan.. Den verka speedas på.. En ny dynamik . Vad händer? Det är´ ett stort skifte..

Vi tar bort en massa bagage, blir “tystare” inombords..


Vi är i detta tillsammans..


Tar gärna emot respons och kommentarer både här och på mail: ewa_pihl@hotmail.com

ANDLIGHET ! ! !

Det är med största nöje jag nu börjar öppna upp om det vi kallar andlighet i dagligt tal.. 

 Numer börjar så många berätta om sina upplevelser utan att förlora jobb, eller betraktas som galna. Jodå´det hände förr.. så nu känns det mer förljuget och onormalt att inte´tala om det..
eftersom det är så´många i dag som upplever att vi har olika sådana sidor inom oss.

 Tänk när datorerna först kom eller de små telefonerna, med lurar där vi kunde kommunicera med hela världen. Det ansågs lika skrämmande det.
 Snart kommer alltfler att inse och märka av energivågorna som kommit och hjälper fram oss på vägen..


 Jag har under hela mitt liv haft olika spirituella upplevelser. 
Inte jättemånga, men mycket tydliga och utan tvekan äkta.. 

Har vid några livsavgörande händelser, haft en stark röst som i tydliga ordalag har sagt hur jag ska agera, för mitt bästa. 
Och har haft några syner där djur varit delaktiga, efter deras bortgång, (även att jag inte visste det vid dessa tillfällen). osv.. 

När man får dessa meddelanden, är det inte något märkligt eller märkvärdighet. Där finns ingen rädsla eller tveksamhet.  
För mej blir det lite som i gamla svarvita filmer, lite gråaktigt som "rökigt", fast det tänker jag bara på "efteråt"


Vi behöver ju faktiskt inte vara fast i gamla värderingar.. som inte ens är våra egna.. ca drygt 90 % är inte ens våra..
De kan vara våra förfäder, föräldrar, lärare, vänner, bekanta eller bara förlegade gamla idéer..

Det är ju vi´som väljer´ hur vår framtid på och med jorden skall vara..

Kommer att skriva oftare och mer, hur och var min egen resa egentligen började.

Sänd gärna´ mail till mej om era upplevelser..
eller kommentera ..
ewa_pihl@hotmail.com
Jag vet ju att just jag´var ämnad för dej matte.. så jag är ju lite psykisk också..

ATT VARA I BÄGGE VÄRLDAR...

Mitt i natten den 3 april 1950 kom en liten flicka till världen.
Hon visste inget om hur det var  att vara människa. Hennes mor hade fött flera barn innan.
Mitt i moderns glädje fanns en oro. En oro för hur hon skulle orka ta hand om detta flickebarn.. Hon kämpade redan hårt för att klara av de tidigare barnen. Men glädjen var ändå stor.
Det lilla flickebarnet var ett av de tidigaste indigobarnen. Inte speciellt annorlunda, men ändå...
Med tiden så kom ju naturligtvis barnet att hamna i en miljö där inte den naturliga värmen från mor fanns. Hon letade nog, men den fanns bara inte. Om man skulle översätta den känslan, blev det väl, översejgiven.


Det kom som en glädjechock att hon skulle få en mor och en far. jaa, det var så. inte de som tillverkat henne, för de hade inte gåvan eller orken att ta hand om..
Men en pappa som var bonde, det betydde att han hade djur, vilket var det bästa hon visste.. hennes första möte minns hon som vore det igår.
Hon satt i hans famn som var tryggt och varmt.. Hon mindes att hon också tänkte “Att så här´, så här, skulle alla´ små flickor ha det.”
Utrustad med en sanningslängtan och förståelse för omvärlden på gott och ont redan mycket tidigt

Visst, detta blev en konflikt, en konflikt i hennes inre, för människorna kring henne använde ord som inte stämde med det riktiga livet.
Livet som var till för kärlek och tillit.
De talade om pengabrist, kärleksbekymmer, avundsjuka, och andra konstiga saker som om det vore en självklarhet att  det var dessa känslor som gällde.
Detta styrde ju “alla andra” så då måste det ju vara så. Men hon visste ju instinktivt att det var inte så. Om man skulle tala sanning, så skulle man tala sanning.
För sanningen var ju den som var verkligheten och om den inte användes, då var ju mycket förljuget och i onödan..’
Men någonstans fanns ett ljus, som var starkare än denna känsla, och det var ljuset, det kristallklara ljuset, som hon kunde tala med varje kväll.
I början var det nog mest ljuset som talade, men med tiden blev det en dialog. Om hur det varit under dagen, om vi skulle skicka lite extra kärlek till den o den o den. Ibland blev det himla många..


I detta livet ingick också en mor, som var en källa av kärlek och klokhet, det var bara att ställa sej framför henne och ta emot allt detta.
Man förstod inte hur hon gjorde. Men hon förstod allt. Och hon förstod henne. Hon som var en sanningsletare. De lånade böcker som var alldeles för  avancerade för henne, jodå, hon läste alla barnböcker också… men de andra böckerna om Sverige förr och hur saker och ting hade kommit att förändra tiden och samhället.
Det var magiskt.. Naturligtvis var hon ett “ tidigt” barn. Indigobarnen är det. Nu vet hon det.


Men hon fick inte börja skolan tidigare även att hennes mor bad att så skulle bli.
Vilket resulterade i att hon fick det ganska lätt i skolan. Hon hade nog behövt lite mer utmaning, men hade ju underbara kamrater och några som hon kunde tävla mot..
Ibland fanns det stunder när hon gick hem från skolan genom böljande vetefält,
då hon kände en konstig känsla av utanförskap, som gjorde att hon kunde se på världen med ögon som inte altid stämde med verkligheten..

Djuren i ladugården till exempel, gav henne känslor som gjorde att hon förstod dom, verkligen förstod. Och de förstod henne..
Åh´, hästen Frigge som blev en allra bästa vän, gav så mycket kärlek att det bara vara att andas in värmen från hans nos så var hon tankad hela den dagen.


När de vuxna talade med varandra utanför hemmet så var de noga med att inte ge för mycket inblick i vad som föregick i hemmen.
Det talades inte om saker som vi idag skriver om i media som de allra självklaraste , det kunde vara om någon psykiskt sjuk person i släkten eller närheten. Han eller hon vara bara eljest. Med det var allt sagt.

Och skulle det hända något drastiskt från dessa, så lades locket mycket hårt på.

Det var som om hon levde i två världar .. Ett där hon redan var vuxen och förstod precis allt om det livet, mycket var inte så bra att veta.. ,

och ett som hon var barnet som lekte med dockor och kamrater, både flickor och pojkar och kände  en enorm glädje och trygghet.........